Prosodi

Dalam bidang linguistik, prosodi (daripada ungkapan Yunani προσῳδία prosōidía "lagu yang dinyanyikan mengikut muzik, sebutan suku kata") ialah rentak, stres dan intonasi pertuturan. Prosodi dapat menbayangkan beberapa sifat penutur ataupun ujaran: keadaan emosi penutur; bentuk ujaran (penyataan, soalan, atau perintah); kehadiran ironi atau sindiran (atau "sarkasme"); penekanan; kontras, dan fokus; ataupun unsur-unsur bahasa yang mungkin tidak dikodkan dalam nahu ataupun pilihan perbendaharaan kata.

Contoh mengikut bahasa

Rumpun bahasa Indo-Eropah

Bahasa Sangsakerta, Bahasa Yunani dan Bahasa Latin yang serumpun bahasa Indo-Eropah mempunyai cara pembacaan sukukata yang sepunya didapati.

Petunjuk: – = suku kata panjang, ◡ = suku kata pendek
Pembahagian suku kata dalam sepatah kata
sematra
Rentak Nama khusus
B. Sangsakerta
(गण gaṇa)[1][2]
B. Yunani B. Latin[3]
◡ ◡ ◡
da da da
Na-gaṇa τρίβραχυς tribakhys tribachus
— — —
DAM DAM DAM
Ma-gaṇa μολοσσός molossós ("kepunyaan orang Molossos di Epiros") molossus
◡ — ◡
da DAM da
Ja-gaṇa ἀμφίβραχυς amphíbrakhys amphibrachus,
ampibrevis
— ◡ —
DAM da DAM
Ra-gaṇa ἀμφίβραχυς amphímakros amphimacrus,
pes Creticus
[4]
— ◡ ◡
DAM da da
Bha-gaṇa δάχτυλος daktylos ("jari") dactylus
◡ ◡ —
da da DAM
Sa-gaṇa ἀνάπαιστος anápaistos ("pukul balik") anapaest,
antidacytilus
("lawan dactylus")
u — —
da DAM DAM
Ya-gaṇa βακχεῖος bakkheios ("berkaitan Bakkhos") bacchius
— — u
DAM DAM da
Ta-gaṇa ἀντιβακχεῖος
antíbakkheios
antibacchius

Bahasa Arab

Pembacaan dalam sastera bahasa Arab tinggi dibahagi utama kepada 4 عَرُوضʿarūdh utama yakni:[5][6][7]

  1. طَوِيلṭawīl ("panjang")
  2. كَامِلkāmil ("lengkap")
  3. وَافِرwāfir ("banyak")
  4. بَسِيطbasīṭ ("melebar")

Rujukan

  1. ^ Horace Hayman Wilson 1841, m/s. 415–416.
  2. ^ Pingala CS, 1.1-8, in order
  3. ^ The Oxford Dictionary of Literary Terms (2008) Chris Baldick, Oxford University Press.
  4. ^ Quintilianus, Institutio oratoria IX
  5. ^ Nazri Atoh; Saipolbarin Ramli; Zamri Arifin; Zubir Idris (Jun 2020). "Konsep puisi tradisional antara kesusasteraan Arab dengan kesusasteraan Melayu". Sibawayh: Arabic Language and Education. Universiti Pendidikan Sultan Idris. 1 (1): 1–15.
  6. ^ Golston, Chris & Riad, Tomas (1997). "The Phonology of classical Arabic meter". Linguistics. 35. m/s. 120-1.
  7. ^ Paoli, Bruno (30 September 2009). "Generative Linguistics and Arabic Metrics". Dalam Aroui, Jean-Louis; Arleo, Andy (penyunting). Towards a Typology of Poetic Forms: From language to metrics and beyond. John Benjamins Publishing. m/s. 193–208. ISBN 978-90-272-8904-9.

Content Disclaimer

Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.

  1. The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
  2. There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
  3. It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
  4. Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
  5. Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.