Middle Belt

Middle Belt
region
Mba/obodoNaijiria Dezie
Nhazi ọnọdụ9°34′48″N 6°20′24″E Dezie
Map

Middle Belt (nke a na-akpọkwa Middle-Belt) ma ọ bụ Central Nigeria bụ okwu a na-eji eme ihe na Ndịda ala mmadụ iji kọwaa mpaghara belt na-agbasa n'etiti etiti Nigeria ma na-emepụta mpaghara mgbanwe n'etiti Northern na Southern Naijiria. Ọ mejupụtara ọkara ndịda nke Northern Region nke Nigeria, [1] nwere ugbu a nke ukwuu na North Central na akụkụ nke North East na North West geopolitical zones, na e ji mara ya enweghị a doro anya ọtụtụ agbụrụ. Ọ bụkwa ebe Federal Capital Territory Naijiria dị.

Ọkachamara nke otu nta dị iche iche, ruo n'ókè ụfọdụ, bụ ihe mgbochi nke asụsụ agbụrụ na mba ahụ wee weta nkewa n'etiti ndị Alakụba bụ isi na North na ndịda ndịda nke Ndị Kraịst.[1]. Mpaghara a bụ njikọta nke ngalaba ọdịnala ndị a ma na-edobe oke dị iche iche nke asụsụ ethno. A na-asụ asụsụ Afro-Asiatic, Nilo-Saharan, na Niger–Congo, nke bụ atọ n'ime ezinaụlọ ndị bụ isi asụsụ Africa.[2] N'afọ 1920, Melzian kọwara ya (1928:496) dị ka " Mpaghara etiti"[1]

Ụfọdụ ndị ọkà mmụta na-ekwu na kama ịkọwa ala dị mfe, Middle Belt na-anọchite anya ngwakọta okpukpe na ọdịbendị nke Ndị Kraịst na-abụghị ndị Hausa.[2]   [<span title="Another editor has added this concept. It needs development as a prose section. I've included it in the intro for summary purposes. (April 2023)">further explanation needed</span>]

Nchịkọta

Banyere ihe Middle-Belt gụnyere, ndị otu atọ kachasị elu nke mgba Middle-Beltern nwere nke a ikwu dị ka ewepụtara na akwụkwọ akụkọ pan-Middle-Beltern, New Vision na Disemba 2000:   Onye nta akụkọ ochie ahụ, Chief Bayo Joseph, Media Consultant na onyeisi oche, Editorial Board of the New Vision, n'akụkụ nke ya sị:   Na ọkụ ọzọ, Onesimus Enesi gbakwunyere na:   Nkọwa nke mpaghara Middle Belt na-enwe nnukwu arụmụka n'ihi na ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke agbụrụ Hausa, Fulani, Kanuri na Igbo dị. Na mgbakwunye, ndị Yoruba bụ ndị agbụrụ kachasị na Kwara na Kogi nwere mmekọrịta siri ike na ahụ ndị Yoruba buru ibu ma na-ahọrọkarị ka ha ghara ijikọ ya na njirimara Middle Belt.

ndọrọ ndọrọ ọchịchị

Ógbè ndị ahụ

Steeti nke Naịjirịa nke a na-akpọkarị nke Middle Belt bụ: Plateau ochie (nke bụ Plateau na Nasarawa ugbu a), Gongola ochie (nke a bụ Adamawa na Taraba ugbu a), Niger, Kwara, Kogi, Benue, Federal Capital Territory, n'akụkụ Southern Kaduna, Southern Bauchi, Southern Kebbi, Southern Gombe, Southern Yobe State na Southern Borno, niile n'ọdịbendị dị ka akụkụ nke Middle Belt.[3][4]

Ọgba aghara maka mpaghara

Agụụ maka imepụta mpaghara Middle Belt na Naijiria bụ ihe na-agba ọkụ, dịka ọbụna otu dị ka United Middle-Belt Youth Congress (UMYC) na-achọ ka e wepụta amata dị iche na "North" site n'ichepụta mpaghara Middle Belt dịka otu gọọmenti etiti n'ime Naịjirị.[5]

Ọnụ ọgụgụ mmadụ

Onu ogugu nke Middle Belt dika nke 1991, bu ihe dika nde 17.3 mana ugbua buru amuma ihe kariri nde mmadu iri anọ na ise bi na mpaghara etiti etiti, ya na ndi otu ndi Kristain bu 65%, ndi Muslim bi 25% na ndi Animist nke 10% nke onu ogugu.[3]

Ìgwè ndị na-asụ asụsụ

Middle Belt nwere ọtụtụ agbụrụ na-asụ ihe karịrị asụsụ 230. Ọ dịghị agbụrụ na-achị achị, ma n'etiti ndị buru ibu ruo na 1991 bụ: Tiv 5.1 nde, Nupe 1.8 nde.[1] Ndị otu na-akwado dịka CONAECDA nọchitere anya agbụrụ ndị a.[6][7]

Esemokwu agbụrụ na okpukpe

Ndị ka nta na Naịjirịa na-abụkarị ndị agbụrụ atọ kachasị ukwuu, Ndị Hausa nke North, ndị Yoruba nke Southwest na ndị Igbo nke South East. N'ịbụ nke akụkọ ihe mere eme dịgasị iche iche nke okpukpe, akụ na ụba, na ọdịbendị gbara gburugburu, Middle Belt abụwo ite na-agbaze ebe obere na nnukwu agbụrụ na-ekpe okpukpe na Naịjirịa adịte aka, mana ebe ha na-esokwawanye na ala, akụ, njirimara na ike ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[8] Ihe si na ya pụta bụ ngwakọta nke esemokwu na-aga n'ihu na ịdị n'otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ịdị n"otu n'etiti ndị a dị iche iche. Ihe atụ maka nke ikpeazụ a bụ United Middle Belt Congress nke pụtara mgbe Naịjirịa nweere onwe ya na Britain na 1960. Karịsịa, obodo Jos dị na Plateau Steeti abụwo ebe esemokwu agbụrụ na okpukpe na ime ihe ike kemgbe afọ 1990.Usoro mkparịta ụka nke Jos Forum Inter-Communal dịruru ọnwa 16 site n'August 2013 - Disemba 2014, ma na-ezo aka na usoro udo nke obodo ndị bi na Jos mere nke kwubiri na "Nkwupụta Nkwenye na Udo". Na 2018 ime ihe ike rịrị elu, na agha maka ụkọ akụrụngwa na-eduga ihe karịrị ọnwụ 500 na ibibi obodo 50. Ọgbaghara a bụ nke kacha n'etiti ndị Fulani na-achị ehi na ndị ụka berom nke Ndị Kraịst. Ihe karịrị mmadụ 300,000 ka ime ihe ike a chụpụla. [9]

Hụkwa

Edensibia

  1. Melzian (1928). "Review: [Untitled]". Africa: Journal of the International African Institute 1 (4): 495–496. DOI:10.2307/1155920. Retrieved on December 16, 2020. 
  2. Olaitan (2020-06-13). Why Nigeria’s North central region can’t be renamed “Middle Belt” (en-GB). Tribune Online. Retrieved on 2023-04-06.
  3. 3.0 3.1 Johnson (1978). Operation World: A day-to-day guide to praying for the world, 4th, OM Publishing and WEC Publications, 327–328. ISBN 1-85078-007-2. 
  4. Nigeria: Rising Toll of Middle-Belt Violence (June 28, 2018). Retrieved on July 13, 2020.
  5. Akinferon, Dapo. "We’re not northerners- Middle-Belt youths", Vanguard.ng, December 9, 2011. Retrieved on August 3, 2023.
  6. Blench (2020). An Atlas of Nigerian Languages. Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. 
  7. Blench (2020-12-31). "Research on the Plateau languages of Central Nigeria". Afrika und Übersee 93: 3–44. DOI:10.15460/auue.2020.93.1.209. 
  8. Higazi (January 2011). "The Jos Crisis: A Recurrent Nigerian Tragedy". Working Paper (2): 3–6. Retrieved on 19 October 2015. 
  9. "Nigeria's Farmers and Herders Fight a Deadly Battle for Scarce Resources". Retrieved on 2018-06-27. (in en)

Njikọ mpụga

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 2021. Ịrụzigharị ọha mmadụ n'etiti Naịjirịa tupu afọ 1800. E gosipụtara ya na 12 June 2021.

Content Disclaimer

Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.

  1. The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
  2. There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
  3. It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
  4. Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
  5. Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.