F

Templeeti:Infobox grapheme 

F, ma ọ bụ f, bụ mkpụrụedemede nke isii na mkpụrụedemede Latin, nke a na-eji na mkpụrụedemedo Bekee nke oge a, mkpụrụedemede asụsụ ndị ọzọ dị n'ebe ọdịda anyanwụ Europe na ndị ọzọ n'ụwa niile. Aha ya n'asụsụ Bekee bụ ef[note 1] (a na-akpọ /ˈɛf/), na otutu bụ efs.[1]

Akụkọ ihe mere eme

Mmalite nke 'F' bụ mkpụrụedemede Semitic waw nke na-anọchite anya ụda dị ka //v// ma ọ bụ /w/. N'ihe osise, ọ ga-abụ na ọ na-egosi ma ọ bụ nko ma ọ bụ klọb. O nwere ike ịbụ na ọ dabeere na ihe odide ndị Ijipt yiri ya dị ka nke na-anọchite anya okwu <i id="mwXQ">mace</i> (nke a sụgharịrị dị ka ḥ (dj)):

T3

A nabatara ụdị mkpụrụedemede Phoenician n'asụsụ Grik dị ka ụdaume, upsilon (nke yiri nwa ya 'Y' mana ọ bụkwa nna nna nke mkpụrụedemede Rom 'U', 'V', na 'W'); na, n'ụdị ọzọ, dị ka ụdaolu, digamma, nke gosipụtara ịkpọpụta /w/, dị ka na Phoenician. Latin 'F', n'agbanyeghị na a na-akpọ ya n'ụzọ dị iche, sitere na digamma ma yie ya n'ụdị.

Mgbe e /w/epụrụ mgbanwe ụda /w/ site na Grik a na-asụ, a na-eji digamma eme ihe naanị dị ka nọmba. Otú ọ dị, mkpụrụedemede Grik mekwara ka mkpụrụedemede ndị ọzọ pụta, ụfọdụ n'ime mkpụrụedemede a e chekwara sitere na digamma. Na mkpụrụedemede Etruscan, '/f/' n/w/ere ike ịnọchite anya /w/, dịka na Grik, ndị Etruscans guzobere digraph 'FH' iji nọchite anya /f/. (N'oge a gbazitere mkpụrụedemede ndị a, ọ dịghị mkpụrụedemede Grik nke na-anọchite anya /f/: mkpụrụedemede Greek phi 'Φ' na-anọchi anya /ph/ na-enweghị olu, ọ bụ ezie na na Grik nke oge a ọ bịara na-anọchitere //f//.) Mgbe ndị Rom nabatara mkpụrụ ak/w/ụkwọ, ha jiri 'V' (site na Grik upsilon) ọ bụghị naanị maka ụdaume /u/, kamakwa maka ụdaume kwekọrọ /w/, na-ahapụ '/f/' maka /f/. Ya mere, site na ụdị dị iche iche nke vav n'ụwa Mediterenian, mkpụrụedemede F batara na mkpụrụedemede Rom jikọtara ya na ụda nke ndị Gris na-enweghị. Mkpụrụ akwụkwọ Roman bụ ntọala nke mkpụrụ akwụkwọ eji eme ihe taa maka Bekee na ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ.

Obere mkpụrụ akwụkwọ 'f' enweghị njikọ na ogologo s, 's' (ma ọ bụ s dị n'etiti). Ojiji nke ogologo s nwụrụ n'ụzọ dị ukwuu site na mmalite nke narị afọ nke 19, karịsịa iji gbochie mgbagwoju anya na 'f' mgbe ị na-eji obere etiti.

Ojiji na usoro ederede

Bekee

N'usoro ederede Bekee, a na-eji ya eme ihe iji nọchite anya ụda /f/, mkparịta ụka na-enweghị olu. A na-ejikarị ya okpukpu abụọ na njedebe nke okwu. N'ụzọ pụrụ iche, ọ na-anọchite anya ụda olu /v/ na okwu a na-ahụkarị "nke". F bụ mkpụrụedemede nke iri na otu a na-ejikarị eme ihe n'asụsụ Bekee (mgbe G, Y, P, B, V, K, J, X, Q, na Z), na-enwe ihe dị ka 2.23% n'okwu.

Asụsụ ndị ọzọ

N'usoro ederede nke asụsụ ndị ọzọ, a na-anọchite anya /f/, ma ọ bụ //v//.

  • N'asụsụ French, a na-eji ya eme ihe na-anọchite anya /f/. Ọ pụkwara ịdị jụụ na njedebe nke okwu.
  • N'asụsụ Spanish, a na-eji ya eme ihe na-anọchite anya /f/.
  • N'asụsụ Esperanto, a na-eji ya eme ihe iji nọchite anya /f/.
  • Na Hepburn romanization nke Japanese, a na-eji ya eme ihe iji nọchite anya [[[]. A na-ewere ụda a dị ka allophone nke //h//, nke a na-akpọpụta n'ụzọ dị iche iche dabere na ihe gbara ya gb/u/rugburu; a na- ịkpọpụta /h/ nke ndị Japan dị ka [z] tupu /u/.
  • N'asụsụ Welsh, a na-anọchite anya //v// ebe a na-ahụ maka /f/.
  • N'asụsụ Slavic, a na-eji okwu ndị si mba ọzọ (Grik, Latin, ma ọ bụ German) eme ihe.
  • N'asụsụ Icelandic, a na-akpọkarị ya n'etiti okwu dị ka v (dịka. Að sofa - ihi ụra).

International Phonetic Alphabet

International Phonetic Alphabet na-eji azụ̀ na-anọchite anya fricative labiodental na-enweghị olu.

Na mgbakọ na mwepụ

A na-ejikarị mkpụrụedemede f eme ihe iji gosipụta ọrụ ọ bụla. Hụkwa f na nko (ƒ).

N'egwú

A na-eji mkpụrụedemede f siri ike mee ihe na akara egwu dị ka ihe na-egosi "olu dara ụda ma ọ bụ ike". Ọ na-anọchite anya okwu Italian siri ike.[2][3]

Na agụmakwụkwọ

Na mba ndị dị ka United States, a kọwapụtara mkpụrụedemede "F" dị ka ọdịda n'usoro nyocha agụmakwụkwọ. Mba ndị ọzọ na-eji usoro a gụnyere Saudi Arabia, Venezuela, na Netherlands.

Na kọmpụta

N'ime usoro ọnụọgụ hexadecimal, a na-eji mkpụrụedemede "F" ma ọ bụ "f" nọchite anya ọnụọgụ hexadecimal iri na ise (nke dabara na 1510).

1 Ọzọkwa maka koodu dabere na ASCII, gụnyere DOS, Windows, ISO-8859 na ezinụlọ Macintosh nke koodu.

Templeeti:Letter other reps

Jiri ya dị ka nọmba

N'ime usoro ọnụọgụ hexadecimal (base 16), F bụ ọnụọgụ nke dabara na nọmba 15 na ngụkọ (base 10).Templeeti:NoteFoot

Edensibia

  1. "F", Oxford English Dictionary, 2nd edition (1989); "ef", "eff", "bee" (under "bee eff"), op. cit.
  2. Randel (2003). The Harvard Dictionary of Music, 4th, Cambridge, MA: Harvard University Press Reference Library. 
  3. Forte. Virginia Tech Multimedia Music Dictionary. Archived from the original on 20 October 2014. Retrieved on 19 March 2012.

Njiko mpụga

  • Media related to F at Wikimedia Commons
  • The dictionary definition of F at Wiktionary
  • The dictionary definition of f at Wiktionary

Content Disclaimer

Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.

  1. The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
  2. There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
  3. It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
  4. Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
  5. Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.